Nyhet! Bli matchad med rätt psykolog. Klicka här!

Vad är den egentliga psykologiska definitionen av rädsla och skräck inom KBT?

Vad är den egentliga psykologiska definitionen av rädsla och skräck inom KBT?

Varför är det viktigt att förstå sin rädsla inom kbt-terapi?

Rädsla är ett väldigt viktigt, ursprungligt, biologiskt försvar mot hot. Den gynnar på så vis mänsklighetens överlevnad. Ytterst handlar det om rädsla för döden, men även många andra former av rädsla finns, mer eller mindre relevanta, t e x rädsla för okända saker, rasism, fobier av olika slag, torgskräck, mörkerrädsla, social fobi, rasism m m På så vis kan rädslan vara mer eller mindre funktionell, beroende på art och omständigheter. Rädslan gör helt enkelt ingen skillnad på om hotet kommer inifrån eller utifrån, är konstruerat eller verkligt.

Rädsla bombarderar hela hjärnan och autonoma nervsystemet (hjärta, andning…) för att alarmera organismen inför fara eller hot. Rädsla har relativt kort varaktighet därför att den accelererar och kräver omedelbara åtgärder. Den väcker alternerande flykt från och upptäckande av det fruktade föremålet/situationen. Den kan väckas av inre kroppsliga händelser – plötsliga muskelkontraktioner eller snabba förändring hos inre organ, men kan också väckas av inre fantasiföreställningar. Inom KBT-terapi är det av stor vikt att förstå sina egna rädslereaktioner och varför vi drabbas av rädsla.

Vad är skillnaden mellan skräck och oro?

Skräck – Oro
Det är nödvändigt att skilja på skräck och oro. Skräcken är ofta plötslig/omedelbar, kraftfull och pockande, medan oron är mindre alarmerande och hemsk. Oron är också mer långdragen vilket ger mer möjlighet att planera och åtgärda efter noga övervägande.

Känslor – Hjärnan
Det är främst två delar av hjärnan som är viktiga när det gäller hanteringen av känslor.

Amygdala är en två mandelformade delar av den äldsta delen av vår hjärna, den s k reptilhjärnan och specialist på känslor.

Neocortex eller hjärnbarken, en senare utvecklad del av hjärnan, analyserar och modifierar känsloreaktioner från amygdala

Signalerna från sinnesorganen går dels direkt till amygdala och dels till neocortex. Amygdala reagerar direkt och före neocortex. Det är amygdala som får oss att snabbt och oreflekterat ta handen från plattan om den är het. Amygdala granskar allt som händer för att upptäcka hotande faror. Om en situation bedöms farlig reagerar amygdala blixtsnabbt utan att vi är medvetna om det och vi sätts i larmberedskap – stresshormoner insöndras, muskler aktiveras, cirkulationssystemet aktiveras. Mängden av adrenalin visar på styrkan i känslorna, t e x ilska, rädsla, glädje och engagemang. När neocortex såsmåningom kommer med sin något mer nyanserade analys över situationen, modifierar vi våra reaktioner och lugnar e v ner de hormonpåslag som amygdala först engagerade.

Hormonpåslag som blir vid kroppens handlingsberedskap, ska just vara ett tillfälligt påslag och inte konstant. En ständig handlingsberedskap med kroniskt höga värden av stresshormoner ger destruktiv stress – t e x stresshormonet kortisol förknippas med olust och upplevelser av hjälplöshet, vilket kan få oss att uppleva oss som handlingsförlamade. Bl a därför är det så oerhört viktigt att vi kan lugna oss mellan varven, ta en paus, meditera o s v.

Upplevelsen av rädsla är olika:
Upplevelsen av rädsla beror i första hand på vilka delar av den totala skräckresponsen som är medvetna. Rädsla ihop med andra känslor upplevs också olika, t e x tillsammans med skam, avsky eller oro, eller i samband med de positiva känslorna intresse och glädje (skräckfilm, berg o dal – bana). Rädsla kan upplevas som en obegriplig och svårgripbar känsla av att en fara närmar sig. Rädslan upplevs också olika om det handlar om upplevda inre eller yttre hot.

Hur påverkas vår kropp av rädsla enligt KBT-psykologer?

Blodflödet samlar sig i stora muskelgrupper, för att förbereda för flykt eller kamp och inte i huvudet. Vilket gör att man blir vit i ansiktet och har svårt att tänka klart.

1. Förstelning – frysning – uppmärksamhetHur handlar vi? Flykt – attack – kamp för livet – handlingsförlamning

Rädslan kan ge:
– Magbesvär
– Snörpning av strupen, sänkt andning
– Yrsel
– Svaghet i knäna
– Skräck-känsla i genitalierna (Jämf uttr. ”You´ve got balls” för någon som är modig)
– Skräckkänsla i anus (Man kan göra på sig om man blir vettskrämd, t e x i krig)
– Ökad hjärtfrekvens, hjärtklappning
– Skakningar i ansikte och lemmar
– Spänning i alla muskler
– Svettningar (olika dofter för olika affekter, p g a olika utsöndrade hormoner)
– Muntorrhet

BIO: Fredrik Sandin, Leg. Psykolog

Gå till Psykologa.se Hemsida