Mentalisering
Begreppet mentalisering inom psykologin kan spåras tillbaka till 1960-talet, men var länge ett koncept som förde en undanskymd tillvaro. Mentalisering användes till en början nästan uteslutande som en behandlingsmetod för personer med borderline, men under 2000-talet så har begreppet aktualiserats och utvecklats för att idag till och med blivit något av ett modeord. Mentalisering nämns ofta i allt från kompetensutvecklingskurser inom arbetslivet till terapeutiska sammanhang.
Inom konceptet mentalisering med dess vida användningsområden hittar man därför flera definitioner, och det kan vara värt att notera vilken typ man talar om. Det som de olika definitionerna dock har gemensamt är dels ett fokus på vår förmåga att tydliggöra vår egen och andras inre värld och dels att bli medveten om egna eller andras känslor, tankar och intentioner. Om vi är för snabba med att reagera på andra människors känslor, eller våra egna för den delen, så förvandlas snabbt vårt inre till en känslomässig bergochdalbana där vi aldrig har utrymme att ta övervägda beslut. Med mentalisering av hur en viss människa är eller hur en situation ser ut så kan man skapa det utrymme som behövs för att bättre kunna förstå känslor och sammanhang, och utifrån det handla på mer gynnande sätt.
Mot bakgrund av beskrivningen ovan så kan man säga att mentalisering är ett begrepp som är nära besläktat med andra psykologiska koncept så som mindfulness, acceptans och empati. Men samtidigt är det distinkt just eftersom mentalisering inbegriper alla tre begrepp. Mentalisering innefattar mindfulness i bemärkelsen att medvetandegöra känslor och tankar, acceptans inför verkliga situationer och händelser, och empati för att kunna förstå andra människors känslor men utan att värdera och döma.
Att sakna förmåga till mentalisering
De flesta av oss ägnar oss åt mentalisering varje dag i vårt dagliga liv, och detta utan att reflektera över att det är just detta vi gör. När vi till exempel reflekterar över varför en kollega svarade på ett visst sätt, varför vi känner oss nervösa inför något eller när vi väljer att stå över något roligt till förmån för något förnuftigt, så handlar det om mentalisering. Att inte på en gång reagera i dessa situationer är något som de flesta klarar av att hålla sig ifrån. Men om man istället upplever att man ofta handlar nästan omedelbart och instinktivt, så kan det bero på en bristande förmåga till mentalisering.
Om man till exempel alltid reagerar mycket starkt på det som andra säger, ofta hamnar i gräl eller till och med slagsmål, eller alltid föredrar kortsiktig vinning, så kan man behöva förbättra sitt beslutsfattande i stunden. När denna förmåga brister så kan livet påverkas negativt, och inte helt sällan ser man att dessa människor kan hamna i missbruk eller får stora problem att få sina relationer att fungera över en längre tid.
Användningsområden för mentalisering
Utöver behandling av personer med borderline personlighetsstörning så har idag negativa konsekvenser orsakade av mentaliseringsbrist också blivit uppmärksammade i en rad andra psykiska sjukdomstillstånd. Mentalisering har därför blivit en viktig del inom många behandlingsterapier med ett fokus på att urskilja egna tankar och känslor från omgivningen.
Mentalisering används nu även bland annat inom coaching. För den som väljer att satsar på att öva upp sin förmåga till mentalisering genom coaching så väntar en ny tillvaro som präglas av en ökad förståelse av sig själv och av människor i sin vardag. I till exempel jobbsituationer som möten och intervjuer, kan man enklare följa med i både resonemang och känslorna hos den som framför dem, och därför i större utsträckning bidra till en konstruktiv dialog. Många beskriver också en känsla av att ”ligga ett steg före”. Dessa personer känner sig ofta mer i kontroll och kan ta långsidigt bättre beslut både i yrkeslivet och på det privata planet.
Få hjälp med mentalisering
I viss mån kan alla tvinga sig själva till att skapa de pauser i medvetandet som nämndes tidigare, men för att bli riktigt bra på mentalisering så är det ofta en fördel att ta hjälp av en erfaren psykolog som har kompetens inom detta område. Tillsammans med en terapeut så kan man förbättra sin förmåga till att ta väl övervägda och goda beslut, samtidigt som man ökar sin empati och kapacitet att vårda sina relationer. Med övning så kommer också färdighet, och allt eftersom vår förmåga till mentalisering växer en desto naturligare del av våra liv blir det.