Ätstörningar – anorexi och bulimi

Tvärtemot vad många tror så är ätstörningar som anorexi och bulimi inte alltid uppenbara för omgivningen, inklusive för familj och vänner. De som lider av ätstörningar kan ofta vara helt normalviktiga och utåt sett verka väl fungerande, och detta gör att sjukdomen i regel uppmärksammas i ett sent stadium. För den som är drabbad innebär det att tankar på mat och kroppen får en så stor plats att det gör det omöjligt att leva ett normalt och hälsosamt liv.

Även i de fall när den drabbade själv har insett sina problem så är det vanligt att man låter bli att söka hjälp eftersom man skäms för sina symptom eller sitt beteende. Det är inte ovanligt att patienter som söker hjälp med ätstörningar gör det efter att ha varit sjuka i flera år. Ju längre man varit sjuk desto längre blir tiden för tillfrisknande och återhämtning. Det går inte heller att säga exakt hur lång tid det tar att bli frisk, men det är inte ovanligt att man behöver behandling under en lång tid för att få hjälp med både de psykiska och fysiska aspekterna.

Ätstörningar upptäcks ofta sent

Hur vanligt är det med ätstörningar?

Om man tittar närmre på diagnosticeringen av ätstörningar i Sverige så kan man dela upp dessa i tre kategorier: anorexi, bulimi och ätstörning UNS (Utan Närmare Specifikation). Om man lägger samman dessa tre kategorier så kan man konstatera att ätstörningar förekommer hos ungefär 7 % i riskgruppen flickor och unga kvinnor mellan 13 och 30 år.

Om man sedan också lägger till flickor yngre än 13 år, kvinnor äldre än 30 år samt män så tror man att det idag finns ungefär 100 000 människor som lever med ätstörningar i vårt land. Endast 10 % av de som lever med ätstörningar är pojkar och män, och även om man tar hänsyn till en eventuell underdiagnostisering så kan man konstatera att problemen är mycket vanligare bland flickor och kvinnor.

Orsaker till att man utvecklar ätstörningar

Ätstörningar har varit kända problem inom psykologi och medicin under lång tid, och de tidigaste fallen var beskrivna redan under 1870-talet. Trots det så har man ännu inte kunnat fastställa någon exakt orsak till problemen och varför vissa drabbas och andra inte. Även om ämnet inte är helt klarlagt så har forskning dock kunnat peka på ett antal riskfaktorer för att utveckla ätstörningar. Bland dessa kan nämnas att bli eller ha blivit mobbad för sin vikt, kulturella faktorer (som samhällets rådande ideal) samt genetik och vilka familjeförhållanden man kommer ifrån. Man har också kunnat konstatera att de som drabbas uppvisar gemensamma symptom som ett kraftigt missnöje med den egna kroppens utseende samt en allmänt låg självkänsla.

Behandling av ätstörningar

Ätstörningar är mycket svåra att komma till rätta med och dessvärre så är anorexi den psykiatriska diagnos som har högst dödlighet, med uppemot 18 % i vissa studier. Det är därför av yttersta vikt att söka hjälp så tidigt som möjligt för att bromsa sjukdomen. Eftersom de drabbade själva ofta in i det längsta undviker att söka vård så fyller vänner och familj en viktig funktion här. Genom att som anhörig kontakta till exempel en kompetent terapeut psykolog kan man få stöd och hjälp för att kunna stoppa sjukdomen i ett så tidigt skede som möjligt.

KBT är en metod för behandling av ätstörningar som bulimi och anorexi som visat sig effektiv i behandling av den här typen av problem. Ofta måste man dock arbeta med insatser från flera håll för att nå fram till önskat resultat. Din terapeut kan vägleda dig i denna process. Inom KBT så arbetar patienten som lider av ätstörningar tillsammans med en erfaren terapeut och de försöker komma fram till orsakerna till problemen just i det enskilda fallet. Parallellt så arbetar man även med att stärka den drabbades självkänsla eftersom man vet att detta är en viktig del av problematiken. Den drabbade behöver också hjälp med annat, som till exempel att träffa en dietist för att lära sig att äta rätt. Efter en lång period med ätstörningar så är det vanligt att hunger- och mättnadskänslorna är helt satta ur spel eller omöjliga att känna igen för den som drabbats, och därför behöver man öva upp denna förmåga igen.

Ätstörningar kräver lång behandling

Relaterade sidor

  • Mentalisering Begreppet mentalisering inom psykologin kan spåras tillbaka till 1960-talet, men var länge ett koncept som förde en undanskymd tillvaro. Mentalisering användes till en början nästan uteslutande som en behandlingsmetod för personer med borderline, men under 2000-talet så har begreppet aktualiserats och utvecklats för att idag till och med blivit…
  • Våren, årstiden då naturen och livet åter vaknar till liv. En tid full av grönska, fågelkvitter och värmande solstrålar. Övergången till vår eller höst innebär dock för en del individer årstidsbunden depression, det vi vanligtvis kallar vår- och höstdepression. Fenomenet har varit känt för människan länge, men kriterierna för depressionen…
  • Många mindfulnessövningar påminner om meditationer, vilket inte är så konstigt med tanke på metodens buddhistiska bakgrund. Detta innebär att det är relativt okomplicerat att lära sig grunderna, men att det ofta krävs en del träning för att genomföra övningarna på ett sådant sätt att man uppnår det resultat de syftar…

Senaste inlägg

Adress

Högalidsgatan 52 B 117 30 Stockholm
Telefon: 08-55922160
E-mail: info@psykologa.se

Nyhet! Bli matchad med rätt psykolog.Läs mer.